2018-03-14
Frågan kring mikroplaster och miljöpåverkan från dessa blir allt mer i fokus. En miljöfråga som de senaste åren seglat upp som allt mer viktig att börja jobba med. En nyhet 14 mars 2018 är att miljönämnden i Lunds kommun tillfälligt vill stoppa bygget av nya konstgräsplaner. Anledningen är de gummikorn (granulat) som läcker ut som mikroplast i naturen. Kunskapen om konstgräs och andra mikroplaster är fortfarande till stor del under uppbyggnad och det kommer allt fler vetenskapliga rapporter och utförda uppdrag kring detta. Ett exempel är Malmö stad, där man tagit grepp om detta med mikroplaster med bland annat en rapport från miljöförvaltningen.
Vad är egentligen mikroplaster?
Idag använder forskare en bred definition och pratar om polymerer från olja, biobaserade material, gummi och bitumen. Sedan finns det många källor till mikroplasterna. En sådan, kallad sekundär mikroplast, är förstås alla plastprodukter som finns överallt i samhället, vilka med tiden blir till allt mindre bitar när dessa plastprodukter fragmenterar i miljön. Men det finns även mikroplast i hygienprodukter och i textiltvätt, vilket kallas primär mikroplast. Storleken på dessa mikroplaster varierar mycket, men man brukar ange storlek från 5 millimeter ner till 1 nanometer (1 nm = 10-9 meter = 0,000 000 001 meter). Så de kan vara mycket svåra att hitta och kräver studier i mikroskop.
Konstgräs är den näst värsta miljöboven
Man vet idag att trafikens däck står för majoriteten av mikroplaster, men konstgräs brukar listas som nummer två. Även om det finns många andra källor, anses idag dessa två vara de största och de kommer i väldigt hög grad ut i miljön via dagvatten eller olika diffusa utsläpp.
Läs och hör mer:
Vill du ta reda på om din verksamhet släpper ut mikroplaster eller andra föroreningar i naturen? Kontakta oss på Geoveta!
Foto: pixabay