I fokus: Grundvatten

2017-06-19

Grundvatten är en av våra viktigaste naturresurser. Det används för hushållens vattenbehov, men är även mycket viktigt för växt- och djurliv. Grundvatten delas upp mellan ytligt och djupt grundvatten. Det ytliga grundvattnet utgörs av det vatten som samlas i moränmarker och andra tjockare och genomsläppliga jordlager, medan det djupa grundvattnet är det som samlas i berggrunden, i sprickor i marken och i akvifärer (hålrum i berggrunden).

Det råder nu mycket stor brist på grundvatten i nästan hela landet. Enligt SGU (Sveriges geologiska undersökning) har grundvattennivåerna sjunkit under de senaste fem åren och ligger nu på historiskt låg nivå, framför allt i mellersta och sydöstra Sverige.

Grundvattenbildning

Enligt SGU bedöms bildning av djupt grundvatten till berggrunden utgöra ca 10 % vid genomsläppliga jordlager, medan det vid tunnare jordlager (eller berg i dagen) genererar enbart upp till 1 % grundvatten. Grundvattenbildning brukar grovt definieras som nederbörden minus avdunstning och den vattenånga som växter avger, den så kallade effektiva nederbörden. En stor del av den effektiva nederbörden övergår till markvatten och ytvatten så som sjöar, vattendrag eller rinner ut i havet.

Geologin och topografin är avgörande för mängden bildat grundvatten; finns det akvifärer som kan hålla vatten, hur sprickförekomsten är i berggrunden och hur tjockt är jordlagret. Är jordlagret tjockt innebär det att en större mängd vatten kan filtreras ner till djupare akvifärer. Är däremot jordlagret tunt medför det en mindre mängd grundvattenbildning. Är jordlagren porösa eller täta har också en betydelse. Grus har ett relativt högt vattenflöde eftersom det är poröst, medan jordlager med mycket lera nästan kan täppa igen och förhindra att vattnet når ner till de djupare akvifärerna.

Saltvatteninträngning

Sjunkande nivåer av grundvatten kan medföra ökade risker för saltvatteninträngning i brunnar. Största risken finns i kustnära områden. Kustområden består ofta av berggrund i direkt anslutning till havet. Sprickor i berget, som kan innehålla saltvatten, kan leda flera hundra meter in och påverka grundvattenkvaliteten. Det är därför viktigt att inte borra för dricksvatten allt för nära havet då det kan förbinda grundvattensprickor med sprickor från havet. Då grundvattnet i en brunn sjunker (uttaget är större än tillrinningen), sjunker även trycket i marken runt brunnen och närheten till havet kan göra att det saltvatten som finns i sprickor närmare havet då dras mot brunnen. Även djupt borrade brunnar riskerar få saltvatteninträngning eftersom det är fler sprickor som tillför brunnen vatten. Då dessa brunnars grundvattennivå sjunker minskar trycket och saltvatten kan då ledas dit av tryckskillnaden och kontaminera grundvattnet även mycket långt in på land.

Det kan ske saltvatteninträngning längre in i landet, där det inte finns någon närhet till salt hav. Det kan ske genom att en brunn borras djupt ner och ansluter till relikt saltvatten (en samling saltvatten från tidigare geologiska perioder då området legat under havsytan). Salthalten är generellt högre i sådana magasin än i havsvatten och kan bestämmas genom vattenprov. Genom att borra en grundare brunn kan man komma från problemet med saltvatten i dessa områden.

Viktigt är också att tänka på att vi inte ska vattna gräsmattor eller fylla våra pooler och badtunnor med grundvatten. Om en brunn töms på vatten kan det leda till att intilliggande brunnar riskerar att få saltvatteninträngning eftersom trycket förändras i berggrunden.

Alternativa lösningar och framtiden

Det finns alternativ som underlättar vattentillgången på fastigheter som är belägna nära sjöar och hav. Genom att installera avsaltningsanläggning kan man använda havsvatten till hushållets behov. Det är ett godkänt vatten att använda som dricksvatten, men avsaltningstekniken medför att utöver saltet avlägsnas även andra viktiga mineraler. Det gör att man inte bör enbart dricka avsaltat vatten, vi behöver vanligt grundvatten för att få i oss de viktiga mineralerna.

Eftersom befolkningsmängden ökar och uttaget av grundvatten konstant ökar är det mycket viktigt att vi alla hushåller med det grundvatten som finns. Genom att installera torrtoalett eller förbränningstoalett i sitt sommarhus leder det till att vattenförbrukningen minskar tydligt. Det är ofta toaletten som drar mest vatten. För att säkerställa att inget vatten spills kan ett vattenstopp installeras där vattnet stängs av till toaletten då man släcker lampan. Det gör att toaletten inte kan stå och rinna onödigt mycket vatten.

Genom att tänka på att stänga av kranar när vi diskar, borstar tänderna, ha snålspolande toaletter och tvättmaskiner med låg vattenförbrukning kan vi alla hjälpas åt att hushålla med vårt livsviktiga grundvatten så länge vi kan.