2019-09-06
Hur gör vi för att skydda våra samhällen från översvämningar i framtiden?
Den fysiska planeringen handlar idag mer och mer om klimatanpassning. På grund av klimatförändringar bedöms nederbörden i Sverige öka med 20-40% fram till år 2100. Kraftiga skyfall kommer bli allt vanligare och de kan leda till översvämningar.
Översvämningar kan orsaka direkta och indirekta skador i vårt samhälle. Direkta skador kan vara skador på byggnader och infrastruktur, medan indirekta skador är saker som produktionsförluster och trafikstörningar.
Stockholms länsstyrelse rekommenderar att ny bebyggelse planeras så den inte tar skada eller orsakar skada vid översvämning från minst ett 100-årsregn. Ett 100-årsregn är ett regn som statistiskt sett inträffar 1 gång per 100 år där regnets intensitet baseras på analyser av historiska mätserier.
Även framkomlighet till och från bebyggelse behöver bedömas och säkerställas vid behov, samt att samhällsviktig verksamhet (exempelvis sjukhus) ges en ännu högre säkerhetsnivå.
Kommuner behöver hantera problematiken i sin översiktsplan och fördjupade översiktsplan, för att det ska vara möjligt att hantera dessa risker på detaljplanenivå. Det vill säga på en större skala som tar hänsyn till avrinningsområdets funktioner.
Översvämningsutredningar kan bli mycket komplexa på grund av kombinationseffekter. Då det ibland krävs en samlad riskbedömning där man bedömer översvämningsrisker från sjöar, vattendrag, hav, höga grundvattennivåer samt skyfall tillsammans.
Ofta utgår man från en skyfallskartering, där man sedan tar fram en konsekvensbedömning för planerad bebyggelseutveckling med hänsyn till översvämningsrisk för både befintlig och planerad bebyggelse samt för omkringliggande områden.
För att åtgärda och minimera översvämningsriskerna anpassar man placering och utformning av byggnader. Bebyggelse bör placeras på höglänta områden och större avrinningstråk ska undvikas liksom låglänta eller slutna områden. Låglänta områden kan utformas som parker, mångfunktionella ytor eller så kan befintliga våtmarker utnyttjas. I planbestämmelser kan man reglera lägsta grundläggningsnivå, förbjuda källare, reglera lägsta nivån för dörrar, fönster och ventilationsöppningar samt bestämma andel grönyta inom detaljplanen. På allmän platsmark kan man behöva ha bestämda marknivåer för att säkerställa framkomlighet och för att styra ytvatten till önskad plats.
Det är mycket att tänka på, men vi på Geoveta har erfarenhet av att hantera översvämningsrisker i allt från fördjupade översiktsplaner till enskilda fastigheter.
Vill du veta mer om översvämningsrisker? Kontakta oss på info@geoveta.se!