2017-08-16
Forskare från Stockholms universitet, Lunds universitet och University of Wisconsin har tillsammans med Geovetas geolog Jonas Nilsson publicerat en artikel om deras forskning avseende metamorfa bergarter i Glen Esk, Skottland som har formats under så kallad Barrovian metamorfos.
Barrovian metamorfos bygger på idén om metamorfa zoner i aluminiumrika pelitiska (leriga) bergarter där förekomsten av särskilda mineral (indexmineral) berättar om de förutsättningar som rådde vid bergartens bildande. En teori som presenterades 1912.
Studien visar tydliga bevis på att tillväxten av indexmineral i Barrovian metamorfos är kopplad till förekomsten av fluider (vatten och gaser bland annat i form av koldioxid) och att fluider spelar en större roll i kraftigare metamorfos än man tidigare trott. Spår av dessa fluider visar sig i dag som de kvartsgångar som finns berggrunden.
Jonas har bidragit med data från sin masteruppsats i form av mineralogisk fältkartering samt att han har ramat in de möjliga kemiska reaktioner som rådde för mer än 400 miljoner år sedan vid Glen Esk.
Artikeln är publicerad i Journal of Petrology och mer finns att läsa här!
Foto: Josefin K Linde
Bilden visar kyanit (ett av de indexmineral som studerades) och retrograd muskovit från kyanitzonen i Glen Esk, Skottland.