2019-02-28
Har du tänkt på allt vatten som rinner undan efter ett regn! Det är ofta inte en slump hur det rinner eller var det försvinner från marken. För att hantera vatten, framför allt i bebyggelse, så utförs dagvattenutredningar. De är också viktiga för en hållbar utveckling, för att ta hand om föroreningar och hantera klimatförändringarna!
Dagvatten
När det regnar bildas mycket vatten som rinner undan överallt på marken och på byggnader. Det sägs att platsen eller området avvattnas. Det är exempelvis det du ser som strömmar ner från hustak, längs gator och ner i brunnar. Dagvattenutredningar är en viktig del av hur vi ska hantera allt detta vatten runt omkring oss, speciellt i bebyggda områden. Det handlar inte bara om att ta hand om allt vatten, utan även alla föroreningar i vattnet. Dessutom blir det allt viktigare i planering för framtiden med klimatförändringarna, då nederbörden beräknas öka mycket.
Dagvattenutredningar skapar många frågor!
Den som ska göra en dagvattenutredning ställs inför många frågor. Exempelvis hur vattnet i ett område avvattnas idag och hur vattnet på ytan rinner undan, den så kallade ytavrinningen. Utredningen ska också svara på hur stor denna ytavrinning är idag och hur stor den kan bli i framtiden, vid exploatering och med nya byggnader. Sedan gäller det att veta till vilket eller vilka avrinningsområden som området hör till, vattnet kan rinna åt olika håll. Det är också viktigt att veta vart vattnet tar vägen, exempelvis om det kommer till en sjö eller till havet. Det är viktiga frågor som kan besvaras genom att ta fram underlag i form av avrinningsområden. Till detta behövs bland annat utifrån höjddata för aktuella området, helt enkelt höjdkurvor över havsnivån. Men även besök på platsen..
Vad är första steget?
Ett första steg är att studera SMHI:s Vattenwebb (https://www.smhi.se/klimatdata/hydrologi/vattenwebb). Där finns det bland annat information om recipient eller recepienter för det vatten som rinner av på ytan från det område som undersöks, kallat planområdet. En recipient är en mottagare av vatten och eventuella föroreningar och är ofta exempelvis en sjö eller en havsvik. Utifrån all denna information tar vi på Geoveta fram mer detaljerad information av avrinningsområdet för just det aktuella planområdet. Det bygger på en så kallad höjdmodell som skapats från höjddata för det aktuella området.
Avrinningsområdet stor hjälp!
Det underlag som tas fram i form av avrinningsområden möjliggör beräkning av vattenflödet över året och , dimensionerande flöde och årsmedelflöde. utifrån storleken på avrinningsområdena samt markanvändningen inom respektive avrinningsområde både före och efter exploatering av planområdet. Med hjälp av årsmedelflödet beräknas föroreningsmängder och koncentrationer av olika ämnen så att vi kan bedöma vilken påverkan planområdet har på recipientens/recipienternas miljökvalitetsnormer för befintlig och framtida situation.
Kartan visar ett exempel på ett underlag i form av avrinningsområde som Geoveta har tagit fram. Det visar dels ett större avrinningsområde och sedan mindre delavrinningsområden. Den vänstra kartan är en tredimensionell modell och den högra kartan är en tvådimensionell karta.