Naturliga vattendrag och grävda diken analyseras på distans

2020-06-24

Hur kan man se om ett vattendrag är naturligt eller om det är grävda diken utan att åka till platsen? Oftast är en kombination av fjärranalys och fältarbete det som är mest tids- och kostnadseffektivt för att få bra resultat. Men ibland finns det ändå behov av att minska ner mer på resandet, som kanske på grund av klimatpåverkan eller en pandemi och då finns det idag riktigt bra analysverktyg som bara blir bättre. Det är dock ändå viktigt att ha erfarenhet och kunskap om hur naturen och människan format landskapet. Här beskrivs ett uppdrag helt på distans för att se om vattendrag är naturliga eller om det är ett grävda diken.

Svenskt arbete med diken

Det pågår ett nationellt arbete med att kartlägga och åtgärda diken i hela Sverige. Det beror på att många diken är i dåligt skick och behöver rensas eller grävas ur. Dessutom är det vanligt att flera fastighetsägare förvaltar ett dike tillsammans, alltså att flera personer har rådighet över ett dike.

Människor har länge genomfört utdikning, uträtning och omstrukturering av vattendrag. Något som tillbaka i historien var reglerat i svensk lagstiftning och landskapslagar. Detta ansågs ofta som de viktigaste åtgärderna för att förbättra odlingsmöjligheterna och avvattna vattensjuka områden och våtmarker. Sjösänkningar, utdikningar och även uträtning av vattendrag har ingått i så kallade ”utdikningsföretag” i Sverige under 1800-talet och tidigt 1900-tal. Men idag pågår arbete med att återinföra exempelvis våtmarker, vilka fyller viktiga funktioner i naturmiljön och kan hindra utsläpp av för mycket näringsämnen.

För den som vill veta mer är ett tips att leta i Länsstyrelsens material. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) har också en del material, som exempelvis Äga och förvalta diken och andra vattenanläggningar i jordbrukslandskapet. Skogsstyrelsen har motsvarande för skogen.

Diken i geodata

Geodata är information om geografiska platser, lagrade i format som kan användas i geografiska informationssystem (GIS). Ett användbart format är ortofoton, som är geometriskt korrigerade flygbilder i skalriktiga avbildningar av marken. I ortofoton går det att se diken, uträtningar och förändringar i landskapet som skapats av människor. Det typiska är att de alltid är formade med raka linjer och tydliga vinklar. Som om det utförts med linjal! Detta gjordes för att öka avrinningen och minska meandringen, vilket bromsar strömmen i vattendraget. Uträtningen gör att det rinner fortare och landskapet avvattnas effektivare. En gång var det drängar som utförde grävarbetet, men idag är det tur nog maskiner som gör jobbet!

Känna igen naturliga former

En fråga är ju hur vi kan använda geodata för att se om vattendraget är rätat eller ett bara grävt dike? Något som kan vara svårt att se både i geodata och i fält. Så frågan är hur vi ska tänka? Ett sätt är att vi utgår från hela vattendragssystemet. Det innebär att vi börjar högre uppströms vattendraget, där det fortfarande är ett naturligt flöde. Vi identifierar flödets ”naturliga” former, att det inte är rätvinkligt och att det mer eller mindre meandrar.

Vi kan leta många naturliga fenomen längs ett vattendrag som exempelvis terrasser, våtängar, våtmarker och översvämningsområden. Det kan även samlas vatten i dammar, sjöar eller genom tydlig erosion längs kanterna i jord och berg. Sedan kan det finnas kvar äldre former som gamla övergivna meanderbågar eller vattenfåror som nu är torrlagda. Vi söker även efter andra typiska fenomen för vattendragets erosion som skred eller de skredärr som kan bli kvar efter händelsen. Hjälpmedel som geodata och fjärranalys är ofta mycket bra för att se dessa olika former och ibland syns de tydligare i geodata än när man står nere på marken.

Om vi ser att något som verkar vara ett naturligt vattendrag plötsligt får en mer rak, rätvinklig form, så kan vi misstänka att det har rätats ut eller styrts om. Då har kanske vattendraget styrts om från en gammal strömfåra. Vattendraget blir även tydligt präglat av underlaget, det vill säga om det är berg eller jord, som typ av jordart och om det är brant terräng eller slättområde. Det blir ännu tydligare om man lär sig olika vattendrags typiska former i ett område och inte bara ett enda vattendrag.

Tänk på syftet!

Naturligtvis kommer en tolkning utifrån bara geodata bli fel ibland. Det är ofrånkomligt. Det är därför mycket värt om fjärranalyser kan kompletteras med fältbesök som stickprov för att kontrollera tolkningarna. Detta är en orsak till att vara tydlig för alla inblandade om vad som går att uppnå med givna förutsättningar.

Det är också viktigt att utgå från syftet med vad uppdragsgivaren vill få gjort. Idag sker mycket arbete i att just återställa exempelvis vattendrag och våtmarker, ett arbete som leds av länsstyrelserna. Dessa miljöer har blivit påverkade av tidigare rensningar för timmerflottning, utdikningar och vattenkraft. Ett åtgärd kan vara att skapa hinder med block och sten för att återskapa strömmens naturliga förhållanden. Det skapar hinder, virvlar och forsar i vattensystemet, vilket även gynnar den biologiska mångfalden. Det gör att det är bra att veta om uppgiften bara innebär identifiering och inventering eller om syftet är att resultatet ska användas för mer arbete, som exempelvis återställande.

Erfarenhet hjälper

Det är inte alltid lätt att försöka lösa alla frågor baserat på geodata, vilket kan skapa svårigheter. I många uppdrag får man aldrig åka ut och studera verkligheten. Remissvar och expertsvar på olika frågor blir ofta baserade på tidigare utredningar och att parallellt titta på olika geodata, exempelvis jordarter och ortofoto. Ibland kan då den som inte är van vid geodata missa väsentliga fenomen i ett vanligt ortofoto. Det kan man märka av i projektgrupper där experter från olika områden sitter och ser helt olika saker i samma bild. En självklarhet för en person kan vara en fullständig överraskning för någon annan.

 

På bilden ses ett exempel från ett av våra uppdrag där vi utreder miljöförbättrande åtgärder i flera vattendrag utanför Kalix. En del i uppdraget är att ta reda på om ett stort antal vattendrag är naturliga bäckar eller grävda diken. Det utför vi helt på distans med hjälp av bland annat höjddata och ortofoton i ArcGIS och modellering i SCALGO Live. Sedan kan lokal personal åka ut och göra fältsynen.